En bönevandring runt Sverige, ett äventyr att lära sig ledas av och lita på Herren Jesus Kristus, att vara beroende av att Gud har omsorg över resan - för allt vi har med oss på vandringen är några få kläder, en mobiltelefon som för det mesta är avstängd och biblar. Det är inget nytt äventyr, det är ett äventyr Jesus lärjungar levde i, och eftersom Gud är densamme också nu 2000 år senare, så måste det ju vara möjligt också idag...

Luk 9:1 - 6: Han kallade samman de tolv och gav dem makt över alla demoner och kraft att bota sjukdomar. Och han sände ut dem för att förkunna Guds rike och göra de sjuka friska. Han sade till dem: "Ta inte med er något på vägen, ingen stav eller påse, inte bröd eller pengar och inte mer än en enda skjorta. Har ni kommit till ett hus, så stanna där tills ni skall vidare. Och är det någon stad där man inte tar emot er, så gå därifrån och skaka bort dess damm från era fötter. Det skall vittna mot dem." Och de gav sig i väg och gick från by till by, och överallt förkunnade de evangeliet och botade sjuka.

måndag 15 augusti 2011

Tankar på vägen...

Dags för en vardag i det rum, den korridor, den stad som jag förväntas kalla "hemma" fastän det inte är mer hemma än någon annanstans. Med vad som är "hemma" kan man fundera över, kanske jag skriver något om det någon gång, men nu återgår jag i alla fall till någon slags vardag...
De läsare som följt vår vandring och kanske tycker det är tråkigt att vi inte är ute och går längre: ni kan om ni vill fortsätta följa den här bloggen! Jag fortsätter nämligen att skriva... Först om lite som vi har funderat på under resan, jag kommer att kalla inläggen "tankar på vägen". Sedan om försöken att leva vandringen i vardagen... Det är ju som sagt inte slut bara för att vi kommit "hem".

Vi ger oss säkert ut på vandring igen, nån gång i framtiden...

/Inece
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)