En bönevandring runt Sverige, ett äventyr att lära sig ledas av och lita på Herren Jesus Kristus, att vara beroende av att Gud har omsorg över resan - för allt vi har med oss på vandringen är några få kläder, en mobiltelefon som för det mesta är avstängd och biblar. Det är inget nytt äventyr, det är ett äventyr Jesus lärjungar levde i, och eftersom Gud är densamme också nu 2000 år senare, så måste det ju vara möjligt också idag...

Luk 9:1 - 6: Han kallade samman de tolv och gav dem makt över alla demoner och kraft att bota sjukdomar. Och han sände ut dem för att förkunna Guds rike och göra de sjuka friska. Han sade till dem: "Ta inte med er något på vägen, ingen stav eller påse, inte bröd eller pengar och inte mer än en enda skjorta. Har ni kommit till ett hus, så stanna där tills ni skall vidare. Och är det någon stad där man inte tar emot er, så gå därifrån och skaka bort dess damm från era fötter. Det skall vittna mot dem." Och de gav sig i väg och gick från by till by, och överallt förkunnade de evangeliet och botade sjuka.

måndag 8 augusti 2011

Dag 19: Länghem.

Vi planerar för att resa vidare. Jag har beslutat att ta mig hemåt, och det vore bra om jag kunde få tag på min packning på vägen hem. Dessutom har jag inte råd att sätta mig på en buss eller tåg i Borås och åka till Örnsköldsvik, så det vore bra om vi tog oss till Uppsala. Alex vill fortsätta vandra.
"Hur är det egentligen mellan dig och Alex?" undrar Tim och mitt svar blir något av en axelryckning.
"Vad menar du?" frågar jag tillbaka och Tim säger att det verkar som att vi lessnat på varandra.
"Jag tycker ni ska prata med varandra nu när jag är borta idag!" säger Tim och vi säger inte mer om det.
När Tim är borta, äter Alex rester till lunch och pratar lite, reder ut missförstånd. Några dagar tidigare, hade vi haft en oseriös stund och skämtat om att Alex ville bli av med mig (menat mitt sällskap på vandringen), och han hade svarat, "Jo, så är det..." (menat skämtsamt, och att det är för lite tid att bara vara själv på) och jag begriper inte riktigt varför jag tagit åt mig så lätt. Alex får tala ut om något han stör sig på med mig (vilket var mer uppmuntran än kritik) och sedan sticker vi ut i skogen och hämtar ved. När vi kommer tillbaka fortsätter Alex med veden, och jag fortsätter med bloggen, och umgås med Gud en stund...
Senare är Tim tillbaka och vi sticker iväg och badar. När vi kommer hem ser vi en film och Christoffer Columbus och fikar lite. Sedan pratar vi till sent på kvällen med Tims föräldrar om allt mellan himmel och jord. Tackar för mat och husrum, och allt sånt, och går sedan och sover - för sista natten i Länghem...

/Inece och Alex

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar